Pingstdagen handlar om den kristna församlingens födelse. Textläsningen ur Apostlagärningarna berättar om ett dramatiskt skeende där en räddhågad skara människor, som hållit sig gömda i ett hus i Jerusalem, plötsligt tar sig ut på gator och torg. Vad hände. Varför var de rädda?

Innan vi läser den text jag valt att predika över idag, som handlar om Petrus predikan över Joels profetia om Guds Andes utgjutande över Israels folk, vill jag påminna om talet 50 i judisk talmystik.

​Ordet Pingst kommer av grekiskan Penta-femtio. Den femtionde dagen efter Israels uttåg ur Egypten och döden och uppståndelsen ur Röda havet tar de emot Guds lag vid Sinai, skriven på stentavlor. 50 dagar efter judiska påskfirandet firas under Jesu tid, minnet av laggivningen på Sinai med judiska pilgrimer från många av romarrikets provinser. Samma dag 50 dagar efter Jesu död och uppståndelse, och 40 dagars sorg och förvirrad ökenvandring med Jesus som färdledare, får lärjungarna Kärlekens och Sanningens lag inskriven i sina hjärtan, som genom eldslågor. Det är troligen inte bara de tolv utan både kvinnor och män från den utvidgade skaran av lärjungar, som är tjänare och tjänarinnor i relation till sin lärare och rabbin, men då blir de vänner och jämlikar i relation till sin mästare då de fått samma lag inskriven i sina hjärtan som Jesus fick vid sitt Johannesdop.

​Jag kommer i min predikan att använda verbformen ANDA i stället för substantivformen ANDE. Vi kan då lättare fånga in det osynliga flöde av kraft, tillit, samarbetsvilja och delande av resurser som förmedlas mellan människor och andra organismer. Närmare hebreiska för Ande och Vindsom är femininum. Vilken gudsbild får du om Gud är ett verb?

Textläsning Apg 2:14-21

Petrus predikan

När uppståndelsen efter jordbävningen, som var en återkommande erfarenhet för Jerusalemborna, tog Petrus till orda och stoppade ryktena som spreds att hans vänner var fulla av för mycket vin trots den tidiga morgonen. Eftersom många judiska pilgrimer hade kommit från Romarrikets olika provinserpåminde Petrus människorna om profeten Joel som hade profeterat om Guds Anda som skulle utgjutasöver människorna. Jag använder ordet ANDA eftersom att andas är ett verb, en viljestyrd handling. Jämför med laganda. Det uppstår i ett lag där var och en tror på och har tillit till varandra inför en tuff gemensam uppgift. Guds anda ges till dem som älskar sin nästa och livet, och ger kraft åt församlingen.Den ges inte till ”världen” som i texten är Roms våldsmakt.

Ingen vet när, men Joel profeterat i Israel i en tid av stor oro, då klimatförändringar skapat gräshoppssvärmar som förstörde skördarna och betet till boskapen, som skapade svältkatastrofer i landet. En tid då stora imperier intog grannländer, dödade människorna och förstörde städer och byar och deporterade dem som överlevde förstörelsen.

Men den av Joels profetior som gått till vår historia är den om hur Gud ska utgjuta Guds Ande över unga kvinnor och män, gamla och särskilt över slavar och slavinnor. När Petrus predikar gör han om texten på ett sätt som den bokstavstrogne inte skulle uppskatta. Där följer han nu utan fruktan, Jesus i spåren. I stället för slavar och slavinnor säger han tjänare och tjänarinnor, som ska få auktoritet att profetera. Judarna höll sig inte längre med slavar men de rika höll sig med tjänare och tjänarinnor som arbetade mot olika former av betalning, men judar var också tjänare och tjänarinnor åt tidensvärldshärskare Rom, som skapade ofrihet och fruktan för repressalier i hela landet.

Joel talar om att det ska ”komma en tid” medan Petrus talar om att ”det ska ske i de sista dagarna”. Det kan betyda att Petrus ser Joels profetia som en pågående uppfyllelse.

Den judiska erfarenheten var att Guds Ande bara utgöts över betrodda ämbetsmän i landet. Joels lista över vilka som skulle få Sanningens Anda och profetera och uttala de sanningar som man kunde bli förföljd för och dödad för, beskrevs som de unga och gamla män och kvinnor. En beskrivning av de i befolkningen som ingen räknade med. Det var dessa som genom Guds anda skulle ta bladet från munnen och utan fruktan uttala de obehagliga sanningarna inför ögonen på våldsmakten.

Istället för Joels ”tecken ska visa sig”, beskriver Petrus en krigsscen och han beskriver solförmörkelse och månförmörkelse som tecken.

När Joel talar om Herrens dag ”den fruktansvärda” berättar Petrus om Herren dag ”den strålande”.  På punkt efter punkt justerar han profetian så att den berättar om det nu och den framtid, människorna i Jerusalem står inför. Skillnaderna kan vara översättningsfråga men bär ändå ett budskap.

Guds anda som utgjuts tar i berättelsen och i Petrus predikan uppenbarligen bort oro, rädsla och fruktan för att förlora sin bekvämlighet, utsättas för våld eller riskera döden. Friheten att få uttala sanningen och stå för den är så mycket mer värd, och den sanning alla människor känner igen är den om fred, tillit och kärlek mellan människor. Den som under en auktoritär våldsregim uttalar sådana krav ses som en säkerhetsrisk och elimineras med lämpliga medel. Makt lever av fruktan.

Exemplen Belarus och Ukraina

Vi har från 2015 och fram till nu fått se hur först den ukrainska befolkning under Majdan-demonstrationerna i Kiev fick kraft att uttrycka sin sanna vilja trots att polis och militär fick rätt att använda dödligt våld för att hindra dem. Samma sak har hänt i Belarus efter Lukasjenkos senaste valfusk. Unga män och kvinnor och även gamla människor lade undan sin rädsla för liv och lem och gick ut på gatorna utan vapen trots våldet. Vi har fått se hur Ukraina avvisade varningarna för rysk invasion, men när den kom visade de vilken kraft det fanns i befolkningen att riskera livet för framtidafrihet.

    Det Petrus inte nämner från Joels profetia är att han också uppmanade människorna att smida om sina plogbillar till svärd och vingårdsknivarna till lansar för att möta våldet. För Sanningens anda som tar bort människofruktan är också Kärlekens anda. Den anda som långsiktigt bygger tillitsfulla och kärleksfulla relationer mellan människor.

Var inte rädda – Sanningens anda befriar

Apg 2:14-21

Pingstdagen, II, Den heliga andan

Flatåskyrkan i Göteborg den 5 juni 2022

Sten Högberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s